Frågor

Hur betalar jag anslutningen?

När föreningen skickar inbetalningskortet kan du göra på två sätt:

  1. Betala räkningen direkt.
  2. Kontakta Handelsbanken i Arvika och nyttja vårt fiberstartslån. Banken betalar då räkningen och lägger upp lånet åt dig. Det är en rörlig ränta med amortering på 7 år. Sedvanlig kreditprövning sker..

20 000 kr i insats, vad får man för det?

Du får slang, fiber och aktiv utrustning ända in i huset och möjlighet till 1000 mb/s bredband. Grävningen på egen tomt får du dock stå för själv, antingen för egen hand, eller om du hyr in en mindre grävare. Även kostnader för eventuella dragningar i hemmen får du stå för själv. Se detta som en god investering i din fastighet.

  • Kostnaderna för framförallt telefon och internet sjunker. För väldigt många lönar sig investeringen från dag 1.
  • För internet får du tillgång till betydligt bättre och jämnare kvalitet än idag. Du slipper de begränsningar som finns i ADSL eller trådlösa uppkopplingar.
  • Ditt hus blir mer attraktivt vid eventuell försäljning
  • Det utvecklar vår bygd. För både företag och privatpersoner är den här tekniken nödvändig och ska vi kunna locka dessa att etablera sig på landsbygden i Värmskog.

Hur kan vi påverka anslutningsinsatsen?

Insatsen baseras på en beräknad kostnad inom hela området. Den största kostnaden är grävningen och den kan alla påverka genom att:

  • Se till att så många som möjligt vill ansluta sig. Ju fler desto billigare är den generella regeln.
  • Göra en så bra sträckning som möjlig
  • Rensa vägen för maskinerna så att de kommer fram.
  • Se till att ledningsvägen är ordentligt utstakad i förväg
  • Ha en bra logistik så att utrustning och material finns på plats

Vad händer om den beslutade insatsen överskrids?

Förening håller en stämma där insatsen beslutas. Den är då tilltagen i överkant jämfört med den projektering som gjorts av nätet.
Vi är gemensamt ansvariga för att få nätet så effektivt som möjligt, men samtidigt har alla som bor på landsbygden möjlighet att ansluta sig till nätet. Skulle kraven på låga kostnader och allas möjlighet att ansluta sig inte gå att kombinera under den insats som tagits ut så är det i sista hand föreningen som måste ta in nytt kapital. Detta ska dock inte behöva inträffa.

Vad kostar det att använda nätet?

Nät/service avgift kommer att hamna på mellan 0:- – 40:-
Medlemsinsatsen 100:-/år sen betalar du således enbart för de tjänster du tecknar.

Kan åskan skada fibern?

Fibern leder inte ström och är därför inte känslig för åska. Däremot är den utrustning vi har i hemmen naturligtvis åskkänslig eftersom det är anslutet till elnätet. Du bör därför ha ett åskskydd till mediaomvandlaren, och sätter du alla fiberrelaterade boxar till samma kontakt så bör du ha ett åskskydd placerat där. Samt för säkerhets skull dra ur kontakterna när åskan går.Om mediaomvandlaren skadas av åskan kontaktar du XXXXX kundtjänst, XXXXXXXX så får du den utbytt. Och precis som med allt annat i ditt hem får du stå för kostnaderna själv.

Måste jag köpa tjänster i nätet?

Nej. Tuben och fibern svetsas in i den dosa du monterat på väggen, sedan väljer du själv om du tecknar några tjänster eller inte. Du väljer också NÄR du tecknar dem. Vilket kan vara bra att tänka på eftersom de flesta tjänster vi har idag har uppsägningstider.

Vem gör vad?

Parternas roller vid fiberinstallation i hemmen.

  • Föreningen gräver till ‘tomtgräns’, därifrån är det medlemmens uppgift att gräva fram till huset.
  • Medlemmen mäter antalet meter från ingrävningspunkten till huset och meddelar Björn Svensson så levererar han slang.
  • Medlemmen bestämmer själv var man ska gå in i huset, bra om det är i TV rummet..
  • Infratek blåser in fiber i slangen. Medlem eller ‘betrodd’ måste vara hemma.
  • All svetsning i skåpen och noder genomförs av företaget Infratek.
  • Tjänstespecifika burkar som TV-boxar, ATA-boxar (telefonkonverter) etc skickas ut per post av den tjänsteleverantör man beställt tjänsten av. Medlemmen kopplar själv in burkarna.

Varför behövs en så hög kapacitet?

Kraven på kapacitet har utvecklats mycket snabbt. Tjänsterna har blivit fler och mer krävande och antalet användare har växt kraftigt. Framförallt är det TV-kanalerna som behöver hög kapacitet och i övergången till HD-TV så behövs det ännu mer kraft.Den statliga utredningen ”Bredband 2013″ slog fast att den minsta acceptabla hastigheten (golvet) idag är 2 mbit/s. Det kan de flesta få via telenätet idag. Men 2013 kommer detta golv ligga på 10 mbit/s på grund av ökat tjänsteutbud och fler användare.

Vad vi vet är att fiberoptiken klarar denna successiva ökning med råge.Fiberkabeln har långt mycket större kapacitet än vad vi behöver idag – det är därför den kallas för den mest framtidssäkra tekniken.

I städerna byggs den här tekniken ut för fullt, men landsbygden har halkat efter eftersom de stora avstånden och relativt få kunderna gör att det inte lönar sig. Samtidigt är det i de glest befolkade områdena tekniken skulle behövas som bäst eftersom avstånden till dagens telestationer begränsar kapaciteten rejält.Vi anser att landsbygden och de mindre orterna ska ha samma tillgänglighet som storstäderna.

Kan jag använda det telefonnät jag har i huset?

Ja. Den dosa som monteras i ditt hus ansluts till det telenät du redan har. Du kan då använda detta nät och samma telefoner som idag. Köper du telefonitjänster via fibernätet har du dock ingen användning för den telekabel som är utanför huset.

Kommer det inte bättre lösningar som gör att vi slipper gräva ner en kabel till?

Det vi med stor säkerhet kan säga är att varken tekniken i det befintliga telenätet, eller de trådlösa alternativen kan leverera en successivt ökad kapacitet – till alla. Trådlösa system är och förblir komplement och begränsas också av att det är brist på frekvenser.Den fiberkabel som grävs ner har en i praktiken obegränsad kapacitet. Allt eftersom kapacitetskraven stiger, så klarar den att hänga med. Det som kommer att behöva bytas är den elektronik som finns i kopplingspunkter ovan mark.

Varför duger inte dagens telenät som ger oss ADSL?

Fördelarna med ADSL är att det nyttjar det befintliga telenätet. Utbyggnader av telestationer har skett med statliga och kommunala medel och detta har varit nödvändigt för att ge oss bredband – snabbt. Men det är och förblir en tillfällig lösning på grund av den begränsade kapaciteten. Ett stort problem är också att kapaciteten sjunker snabbt med avståndet till telefonväxeln.Dessutom är det många som idag inte ens har ADSL och de som bor längst bort får lägst och ojämnast kapacitet.I fiberoptiken har vi en teknisk lösning som håller för lång tid framöver. Och med ett lokalt ägt fibernät får vi också tillgång till ett större tjänsteutbud, vilket är förutsättningen för att sänka kostnaderna.

Hur hög kapacitet får jag till mitt hushåll?

Varje hushåll kommer ha tillgång till 1000 mbit/s. Av dessa är det TV som tar det mesta, 7-9 mbit/s för en vanlig kanal och ca 20 mbit/s för en HD-kanal.Kapaciteten till varje anslutning är unik, du delar alltså inte på hastigheten.Det skiljer sig från telenätets tjänster där vi som användare delar hastigheten med alla andra på samma telestation. Ju fler som är uppkopplade samtidigt desto lägre kapacitet får var och en.

Är fibertekniken känslig för åsknedslag och strömavbrott?

Nej, fiber transporterar informationen som ljus, allså kan inte åskan gå genom fibern. Fibern är också fri från strålning.Om det blir strömavbrott slocknar den elektronik som driver nätet, vilket innebär att telefonen exempelvis inte fungerar.I de centrala kopplingspunkterna kommer det finnas en batteribackup, men om detta anses behövas i hemmen så får var och en skaffa detta.
OBS! Även om fibern inte leder in åskan så kan elnätet göra det. Skydda därför din elektroniska utrustning i hemmen med åskskydd och/eller dra ur kontakterna när det åskar. Går telefonboxen, eller TV-boxen sönder så kontaktar du din tjänsteleverantör. Går mediaomvandlaren sönder, kontaktar du xxxxxxxxxxxxxxx, telefon xxxxxx. Du står själv för kostnaden för reparation alt ny produkt.

Varför kan vi inte lägga ner kabeln tillsammans med elbolagen?

Denna möjlighet är undersökt vid flera tillfällen, men i samtliga fall har det visat sig vara en allt för dyr lösning. Även om det förefaller praktiskt och logiskt så är det betydligt billigare att gräva själva, än att gå med i samma grävning som elbolagen.

Vad är det vi ska gräva ner?

Vi ska gräva ner två typer av fiberoptiska nät i vår kommun:

  • Ett stamnät som binder samman byarna i Värmskog, samt
  • ett finmaskigt områdesnät som ska ge fiber ända in i huset.

Nätet ersätter därmed det gamla telefonnätet som idag ger oss telefon och internet. Det kan också ersätta TV-antenner och paraboler.Själva fibern är hårstråtunna trådar av glas som varken avger strålning eller leder ström. Informationen överförs i stället via ljus.

Är anslutningen avdragsgill på min jordbruksfastighet?

Nej, det kan bli problem i en revision däremot kan man dra av ca 50% av bredbands och telefon kostnaden om man kan hävda att man använder det i näringen.

Kommer inte vårt framtida datanätsbehov att täckas genom trådlös anslutning?

3G med HSPA+ ger idag max ca 28 Mbit/s per sektor och mast (basstation). En mast sänder idag i 3 sektorer så 3×28 Mbit/s och mast.
LTE (4G) ger per mast  i första skedet ca 3×100 Mbit/s.
Med senare versioner, dvs LTE-A kommer varje mast att kunna ge 3×300 Mbit/s. I vårt område är det ca 10 master så i runda slängar 9 Gbit/s som vi 700 fastigheter får dela på. Räkna med att man kan får ut hälften, dvs 4.5 Gbit/s.  Det ger ca 6.5 Mbit/s och hushåll. Inte så illa men en HDTV kanal tar ca 20 Mbit/s så 1/3 skulle samtidigt kunna se på TV. Sedan är det kostnaden, Telia tar idag 599 :- per månad för 100 Mbit/s LTE (får ut ca hälften). Telenor 499:- men då begränsat till 20 Gbyte per månad vilket inte är många timmars tv-tittande. Med fiber får du med Bredband2 fulla 100 Mbit för 295:-. Sedan är frågan NÄR det anses lönsamt att bygga ut med LTE i Värmskog. Frisläppandet av frekvenser i 800 bandet gör det möjligt men det är ändå en fråga om lönsamhet.

Vilka nackdelar blir det att ansluta sig senare? Går det bra?

Det blir dyrare, hur mycket beror på hur mycket grävning det blir (billigare att gräva initialt då det är en större upphandling). Även materialet kostar mer om man köper ”lite”. Bidragen får man ej heller vid ett senare inträde och det rör sig om ca 8000:-.
Om vi gör en kvalificerad gissning så kan det bli en fördubbling av insatsen.

Hela projektet bygger på att så många som möjligt blir med, ju mer som blir med ju lägre blir kostnaden. Är det många som vill ansluta sig senare så finns kanske inget att ansluta sig till………..

Vad händer om en markägare vägrar låta fibern gå över sin mark?

Skulle någon vägra så får vi bygga runt, man kan ev även lägga i vägarna.

Hur stor blir den årliga abonnemangskostnaden till föreningen?

Om det med den årliga abonnemangskostnaden menas nät/service kostnad så kommer den troligtvis att hamna mellan 0:- och 40:-/mån, därutöver är det 100:-/år i medlemsavgift. 40:-/mån kan man nog pressa om man tex har ett avtal där man har en aktör som förbinder sig att laga ett uppkommet fel inom ex 3 arb dag istället för dygnet runt jour….

Vad kommer det att kosta?

Ca 20000:- + grävning på egen tomt om 275 st är med, är det mindre som ansluter sig stiger kostnaden och motsatsen, dvs sänkt kostnad om fler blir med.

(Att ansluta sig till fiber inne i Karlstad kostar 13000:- och dom behöver inte gräva sitt nät…..kan vara lite intressant som jämförelse)

Av vilken anledning skall jag betala 20000 kr, då jag redan har fungerande telefon osv?

  • För att medverka till en levande landsbygd,
  • Investera inför framtiden – vi tror inte att någon annan kommer att göra det,
  • Värdet på huset höjs med ca dubbla kostnaden (20.000 => 40.000).

Vilka bestämmer över innehållet i fibernätet?

Kommuikationsoperatören Telia har ett stort antal tjänsteleverantörer i sitt upplägg (nu 8-9 st) och det blir mer efterhand, där kan man fritt välja vilken man tycker ser bäst ut…

Går det att dela betalningen? Mycket pengar på en gång.

Kontakta Handelsbanken i Arvika och nyttja vårt fiberstartslån. Banken betalar då räkningen och lägger upp lånet åt dig. Det är en rörlig ränta med amortering på 7 år. Sedvanlig kreditprövning sker..

Vad kan jag använda fibern till för tjänster? Vad får jag ut om jag skaffar detta?

TV, Telefon, Bredband, Larmtjänster, trygghetslarm, beställ film på TV istället för att hyra mm mm, det är nog bara fantasin som sätter gränser.
Om man ser utvecklingens kurva för 10 år sen fram till nu….vart är vi om 10 år??

Kan jag se sport på TV då?

Ja, det finns en mängd sportalternativ.

Duger det inte med det vi har idag ? ADSL och vanlig telefon?

Det kommer antagliget att duga ett par år till men kurvan ser ut att fortsätta stiga. Skall man klara ett normalt internet användande idag så krävs det ca 2mbit uppkoppling, om 2 år så räknar man med 10mbit. En avveckling av telestationerna har redan börjat i Årjängstrakten, först åker dom utan adsl, sen dom med adsl under 50 abbonenter…